tovisen

...verkar jättemånga i min klass ha. Jag har det inte. Började skriva i onsdags och i torsdags slutade jag. Går i tron om att jag kommer att bli Godkänd på det jag skrivit och jag hoppas att min bubbla kallas verkligheten.

Kan va därför jag har tid att läsa skönlitteratur, Terese, för att jag mentalt skolkar :) (alternativt: har sänkt kraven på mig själv till den här kursen, vilket i sig är rätt läskigt också - om det inte räcker då, helt plötsligt)

Funderade på det här med storlekar igår på stan. Skor: 41. Hade turen att få tag i ett par kängor som mina fötter mådde bra i. Min skostorlek säger mig att jag inte nånsin kommer bli en petite kvinna, som sagt förut vid nåt tillfälle. Men jag undrar lite vilken storlek jag kommer ha på kläder när jag är i mål, på cirkus 75.

Igår blev det en tröja i L och den satt inte löst på nåt sätt, vilket man inte heller kan vänta sig när vågen ännu visar 80+ men när jag provade en tunika i stlk 42 var det Alldeles för tight (över brösten, ändå nåt hehe) och av ren princip vägrade jag prova en 44:a. Nån jävla måtta får det vara.

Och, eftersom jag ännu inte får på mig speciellt mycket mindre kläder än för ett år = 12 kg sen, så är jag otroligt fundersam/nyfiken/fascinerad/slagen av det faktum att mina kläder då måste ha suttit som

stryk

och jag undrar hur det går ihop med min självbild? Märkligt, mycket märkligt.

Idag ska jag till Filippa. Det ska bli mysigt :)

Kramkram.