2011-09-24 Helg.

Helg är ett ord som har fått helt ny betydelse för mig sen jag började jobba. Vila, skoj, sömn, umgås. I komprimerad form!

Jag ska få gå BBIC-kursen. Jag mailade ju min chef där på dagen när jag fick reda på att den skulle gå och att jag inte stod med på listan. I mailet frågade jag bara enkelt och tydligt om det hade blivit något fel eftersom min uppfattning redan på intervjun var att den som fick tjänsten skulle få gå kursen (läs undermeningen: skit detsamma om den som får tjänsten ska sluta).

Hade fått svar på mailet när jag kom tillbaka från sjukdagarna. "Fel i maskineriet. Här kommer kallelsen".

Eller hur. Tror väldigt lite på det, ärligt talat. Men, jag går inte in djupare i det. Man får spara sina strider när man har chefer som tydligen är rätt dåliga på ärlig och rak kommunikation.

Bortsett från det, så är jag lite piggare än jag har varit på ett tag. Men ändå trött. Jag har liksom haft noll energi och känt mig rätt osugen på allt möjligt. En grej händer ju sällan isolerad från andra grejer heller. Det var de här tråkigheterna på jobbet, både Norge-grejen och BBIC-kursen. På det så blev pappa sjuk och det var först allvarligt sa de, att hans njurar höll på att lägga av på grund av att han hade blivit felmedicinerad. Sen, när han kom hem, sa de plötsligt att nej då, njurarna är inte nedsatta, de ligger bara emot urinblåsan och det är därav besvären kommer. Och felmedicinerad? Nej då, inte det! Det var vi på lasarettet som hade fått fel i våra papper, därför fick han bara 2 av 7 mediciner de dagar som han låg inne... Vilket mamma också fick höra för, att hon inte hade bättre koll på hans medicinering så dålig som han är. Ärligt talat. Jag kan inte bli annat än mållös och ska anmäla sjukvården för det. Pappa orkar inte, men mamma verkar vara på.

De där sjukdagarna, förkyld och låg och krisig, de gjorde sitt. Ska försöka ladda batterierna all ledig tid (och ta mig tid på jobbet).

För övrigt sparkar Pyret rätt mycket, och magen är stenhård ofta! Jag kan känna huvudet (eller vad det nu är, rumpan?) när jag känner på magen. Och Thomas har också börjat känna sparkarna, det är så himla kul att få dela det med honom :)

Och om ni visste, vad jag ser fram emot att vara mammaledig! :)

Kram på er!

Kommentarer
Postat av: Filippa

Stor kram till dig och pyret! Och en extra kram till din pappa, hoppas han är piggare nu!



Och du, ledsen att behöva säga det, men du kommer inte bli piggare sedan;) Däremot kommer du ha mer tid att dricka mängder av kaffe på dagarna! Längtar efter er!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback