2009-10-08 Avbrott.

Det blir bara mer och mer uppenbart för mig att jag behöver struktur för att fungera i vissa avseenden. Rätt många. Jag gillar vardag, till exempel. För det betyder att jag kan slappna av i att jag vet vad som komma skall, och fokusera på andra saker, som att må bra och ta hand om mig själv.

Idag skulle min dag se ut såhär:
skola 9-12 och 13-16
tidsfördriv på stan till
terapi 18-19
tidsfördriv på klubben till
thaiboxning 20.45-22.00
sen hem och mysa, äta och somna gott.

Ungefär halv tolv ändrades dan! Vi slutade tidigare, hade långlunch och gav upp efter en timmes urtråkig föreläsning.
Egentligen förändrades läget redan tidigare - min terapeut hade försökt nå mig precis när lektionen hade börjat där klockan nio. Hon skrev ett sms sen och sa att hon var tvungen att avboka ikväll, men att jag kunde ringa om det var nåt.

Det är inget speciellt alls! Så det är lugnt i sig. Men jag kom på ikväll när jag satt i soffan och inte alls hade lust att bege mig till nån träning, att förra (och enda) gången det hände att hon avbokade, så reagerade jag med att käka kladdkaka om jag minns rätt. Rätt mycket kladdkaka, och på det där sättet som jag gjorde när jag inte mådde bra i ätandet.

Så, ikväll slog det mig alltså att jag nu istället reagerade med att "nää jag orkar inte ta mig till stan och träna" mot att för, typ ett år sen?, ha bakat nåt med mycket fett och socker.

Först tyckte jag inte om att jag reagerar som jag gör nu heller men sen tog jag mig i kragen. Nån thaiboxning blir det inte för jag vill mysa i soffan med kaffe och en nybakt spenatbrödbit. Men jag tog mig ut och joggade/gick i snudd på en halvtimme. Jag är glad att jag gav mig själv den halvtimmen och bröt ett gammalt, långdraget mönster av totalt avbrott när något inte blir som man tänkt sig.

Och för mina socionomkompisar (eller er som är intresserade/kan nåt om psykoterapi): minns ni skolan när vår lärare beskrev "det slutna rummet" i psykoterapin, med samma plats, samma tid gärna varje vecka osv.? Det är verkligen så, i alla fall för mig och min terapeut.

Det är väldigt sällan hon gör återbud överhuvudtaget och framför allt såhär sent, som på samma dag. Tror att anledningen är just den här reaktionen som det kan få. Eller kanske flera anledningar.


Åh vad skönt, jag behövde få ur mig det där i skrift så jag kan se det lite klarare själv.
Nu - receptet på spenatbrödet jag bakat idag! Bild har det inte blivit nån, är rätt besviken på min mobilkamera.

Spenatbaguetter/-bröd
25 g jäst
5 dl vatten
250 g hackad fryst tinad spenat
1 msk salt
1 msk socker
2 msk olivolja
3 dl grahamsmjöl
1 liter vetemjöl
1 dl vetemjöl till utbakningen (gärna special)

Värm vattnet till 37 grader och rör ut jästen i det. Blanda i spenaten, saltet och sockret. Häll i olivoljan och sedan mjölet, rör om ordentligt (jag rörde inte alls så länge och det blev jättebra ändå). Låt jäsa i en timme eller drygt det, ett tips är att ställa bunken på spisen och ha ugnen igång (elräkningen till trots) - det jäser kalasbra då!

När det sedan jäst, rör du ner max 1 dl mjöl och rör omkring en kort stund!

Mjöla bänken/bakbordet REJÄLT och "häll" ut degen på det - mjöla gärna runt hela degen så du kan hantera den bättre, det lär vara rätt lös och det blir det jättegott bröd av. Snygga dessutom, med lite mjölad yta.

Dela degen i 2 delar. Platta ut en del i taget till en rektangel och vik sedan långsidan mot dig 2 gånger för att få brödet luftigt. Skär den hopvikta plattan i 4 delar och lägg på bakplåtspapprad ugn. Samma sak med andra deghalvan såklart!

In med plåten mitt i ugnen på 225 grader, bra fråga hur länge - jag tog ingen tid. Tio minuter kanske? Spraya gärna in kallt vatten i botten av ugnen de sista minuterna. Frasigare yta på så sätt!

Enjoy :)

Kommentarer
Postat av: Satu

Postat av: Satu

Du är en riktig klippa tänk vad du har åstadkommit. Varm kram & ett stort grattis!

2009-10-08 @ 22:18:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback