2009-08-12 Vecka 14 och lite om Gud.
Goddagens!
LEDIG. Så nice =) Lyssnar på musik och har myst med en kopp kaffe sen jag vaknade, börjar bli dags för frukost. Ser lite soligt ut på balkongen så det är nog dit jag styr min kosa..!!
Vecka 14 (det är lång tid! månader!) och läget är som följer:
Dagens vikt: 82,5 kg
Förändring: +0,1hg
Hittills sen start: -4,2 kg
Den här veckans segrar ligger i att jag har kommit igång med min träning igen! Tänkte att det nog var drygt en månad sen jag hade tränat, men när jag kom till gymmet i måndags stod det 17 juni på pappret.. *oh oh* Sänkte på alla övningar, på benpress sänkte jag hela 10 kg och det var ju inte direkt lätt för det. Vill köra lugnt första gångerna så jag inte skadar mig det första jag gör, vore trist.
Fattar inte varför jag inte gör mig själv den tjänsten att Fortsätta när jag börjat, varför jag helt enkelt inte fortsätter uppskatta den sköna känslan av träningen. Förmodligen för att jag tänker "det är okej, jag kommer igång nästa vecka...". Funderade på om jag kan lova mig själv att inte göra så mot mig själv mera, eftersom jag mår bra av träningen. Avvaktar med att avge det löftet lite dock, för om jag säger det och bryter det blir jag bara ledsen på mig själv. Tanken finns där dock.
På tal om löften och att avge saker. Har funderat ganska länge på att konfimera mig, faktiskt. Gick och läste ihop med dom andra i åttan men trodde inte på det då. Eller, ville väl inte ta in det då i alla fall. Det kom väl lite för nära att Niclas hade dött och då var jag inte så benägen att tro på det som sades just då. Däremot gick jag väldigt mycket i Pingstkyrkan några år efteråt, där jag trivdes riktigt bra i gemenskapen och själva utlevelsen av tron. Var nära att döpa mig där, trots alla problem (ja, faktiskt problem) jag hade - och har - med många av åsikterna i den församlingen. Pingstförsamlingen är inte där jag kommer hamna idag, men jag funderar på Missionskyrkan eller Svenska kyrkan. Trivs bättre i frikyrkornas värme och spontanitet och Missionskyrkan är en skön "uppgradering" av Sv. Kyrkan tycker jag!
Ska fundera vidare, känner att det börjar bli dags. Märker att jag ofta, ofta tänker på att jag skulle vilja ha min tro mer aktiv i mitt liv. Det är ett stort beslut för mig att ta och jag vill att det bara ska vara det som är rätt när det sker.
Puss!
LEDIG. Så nice =) Lyssnar på musik och har myst med en kopp kaffe sen jag vaknade, börjar bli dags för frukost. Ser lite soligt ut på balkongen så det är nog dit jag styr min kosa..!!
Vecka 14 (det är lång tid! månader!) och läget är som följer:
Dagens vikt: 82,5 kg
Förändring: +0,1hg
Hittills sen start: -4,2 kg
Den här veckans segrar ligger i att jag har kommit igång med min träning igen! Tänkte att det nog var drygt en månad sen jag hade tränat, men när jag kom till gymmet i måndags stod det 17 juni på pappret.. *oh oh* Sänkte på alla övningar, på benpress sänkte jag hela 10 kg och det var ju inte direkt lätt för det. Vill köra lugnt första gångerna så jag inte skadar mig det första jag gör, vore trist.
Fattar inte varför jag inte gör mig själv den tjänsten att Fortsätta när jag börjat, varför jag helt enkelt inte fortsätter uppskatta den sköna känslan av träningen. Förmodligen för att jag tänker "det är okej, jag kommer igång nästa vecka...". Funderade på om jag kan lova mig själv att inte göra så mot mig själv mera, eftersom jag mår bra av träningen. Avvaktar med att avge det löftet lite dock, för om jag säger det och bryter det blir jag bara ledsen på mig själv. Tanken finns där dock.
På tal om löften och att avge saker. Har funderat ganska länge på att konfimera mig, faktiskt. Gick och läste ihop med dom andra i åttan men trodde inte på det då. Eller, ville väl inte ta in det då i alla fall. Det kom väl lite för nära att Niclas hade dött och då var jag inte så benägen att tro på det som sades just då. Däremot gick jag väldigt mycket i Pingstkyrkan några år efteråt, där jag trivdes riktigt bra i gemenskapen och själva utlevelsen av tron. Var nära att döpa mig där, trots alla problem (ja, faktiskt problem) jag hade - och har - med många av åsikterna i den församlingen. Pingstförsamlingen är inte där jag kommer hamna idag, men jag funderar på Missionskyrkan eller Svenska kyrkan. Trivs bättre i frikyrkornas värme och spontanitet och Missionskyrkan är en skön "uppgradering" av Sv. Kyrkan tycker jag!
Ska fundera vidare, känner att det börjar bli dags. Märker att jag ofta, ofta tänker på att jag skulle vilja ha min tro mer aktiv i mitt liv. Det är ett stort beslut för mig att ta och jag vill att det bara ska vara det som är rätt när det sker.
Puss!
Kommentarer
Postat av: satu
Att tro handlar om att våga! Stor kram till dig, du har ett härligt inre djup, klart att man vill "befästa" det i något.
Trackback