tovisen

Soffläge med datorn framför mig, mätt som en plätt efter en god middag och med en kaffe bredvid. Vart tar dagarna vägen nuförtiden, undrar jag bara stilla?

Vips har det gått en massa dagar och jag tycker det känns som att jag skrev ett inlägg nyss. Men nej. Det gör ingenting att dagarna går fort om man fyller dom med bra saker och det tycker jag att jag har gjort/gör. Är bara en smula för trött för min smak när dagarna är slut och kvällen kommer!

Hör troligen (mycket sannolikt) ihop med praktiken. Plötsligt är vi halvvägs igenom den! Och hur gick DET till???

Jag hoppas att de samtal jag har känns givande för klienterna, jag tror det. För min egen del tycker jag att det ger saker. Mycket tid har gått åt att för min egen skull (och klientens, i förlängningen) ringa samtal till t.ex. Försäkringskassan, Hyresnämnden, försäkringsbolag och jag vet inte allt - för att själv kolla vad som gäller innan jag kan ta upp en grej med klienten. Jag försöker lyssna aktivt och verkligen försäkra mig om att vi pratar om och jobbar med det som klienten faktiskt Vill att vi ska prata om. Att det är ett möte som blir till nytta för honom eller för henne, inte för att jag ska ha "tänkt rätt" när jag haft en idé om vad X "nog ville" ta upp idag. Låter det enkelt?

Trots att jag tycker att jag lär mig många saker, kan jag också verkligen känna att det här inte är vad jag vill göra. Återigen - det är nåt jag är väldigt upptagen av just nu! Framtid. Sen har vi idag varit på studiebesök hos både en kurator på Vårdcentralen och en kurator på Ungdomsmottagningen. Väldigt givande, känner att det är åt nåt sånt jag lutar. Vem vet, vem vet. En dykande kurator, well why not.

Puss!