2010-09-01 Ofokus.

Begravningen närmar sig och jag går som på nålar. Det är inte helt lätt att fokusera på nåt flådigt dataprogram som vi ska lära oss använda till C-uppsatsen (vilket i sig inte är alls lurigt), eller läsa om metoder, eller ens göra en kopp the färdigt - innan Thomas hinner före och har gjort den klart. Och det är ju tur. ♥

Borde verkligen sova nu, för imorgon är det fortsättning på lära-mig-SPSS-programmet-i-tre-timmar-i-skolan. Men först ska jag spela lite Xbox.

2010-08-30 Rivstart.

Skolstart idag - jag fick djupandas för att inte dras med i viss skolpanik. Imorgon är det jag som går upp vanlig tid (alltså: inte sovmorgon) och pluggar heldag. Lite fix å trix med böcker blir det, och förberedelser inför C-uppsatsen. "Vi hörs om fem veckor, sociala livet". Men, ja just det: då börjar ju själva C-uppsatsskrivandet. Vi ses om ett år, när sista året på utbildningen är klar och lugnet sänker sig över studenterna! ;)

Filippa: det var bra tomt utan dig i Linnésalen idag! Men shit vad jag antar att du känner att du har gjort rätt val! :)

Fick idag en otippad kommentar på ett väldigt gammalt inlägg, från januari 2009! Så jag passade på att kolla vad jag hade skrivit den månaden. Jag mindes att Gunilla och jag träffades hos Monica här i Göteborg i slutet på januari, för det var sista gången hon var i Göteborg och även bara ett par dagar innan Thomas och jag träffades för första gången. Men jag mindes inte att jag hade skrivit om henne i inlägget:

http://tovisens.blogg.se/2009/january/2009-01-21-komplett.html

Kramkram.

2010-08-27 ♥ Gunilla.

Idag är det två veckor sen Gunilla gick bort. Vissa dagar - är det på nåt sätt lite lättare. Förmodligen för att man inte orkar ha sådär ont hela tiden. Så man trycker bort det. Fastän man vet att det kommer tillbaka väldigt snart.

Skulle så gärna vilja kunna formulera allt vad hon betytt för mig men jag vet verkligen inte om orden räcker till. Hon har funnits i mitt liv sen jag föddes, och familjen har hon funnits för sen långt före. Niklas och hennes son Victor började samma klass innan mamma och pappa hade köpt huset, och på den vägen var det. Först när Niklas dog fick Gunilla och jag den vänskap som min sorg bygger på. Hon fanns där, för hela familjen, med stora öron och ett enormt hjärta. Sörjde med oss.

Så många timmars samtal om livet. Det lilla och det stora, allt fick plats. När hon åkte för att jobba i Bosnien i ett SIDA-projekt åkte jag ner och hälsade på henne, min första "egna" utlandsresa, utan föräldrar. Då var jag sjutton. Vi pratade länge om att åka tillbaka och göra en fotobok av platserna vi tyckte bäst om.

Där hon växte upp, på södra Gotland, ligger hennes föräldrahem. Det gamla hönshuset är omgjort till ett litet hus, som de kallar just för Hönshuset. Så många gånger som vi varit där, ibland bara hon och jag, lagat indisk mat, fikat framför öppenspisen och sovit på soffan framför elden.

Hon var den enda jag vet som kunde trycka gasen i botten för att hinna till solnedgången i tid! Så länge man hann se en strimma av solen gå ner i havet var det värt det - eller, det var värt det även om man hade råkat missa. Det gick på ställ i kurvorna kan man säga..!

En så otroligt viktig förebild för mig, som har format så mycket av den person jag är. Jag brukar tänka, att jag hoppas att människor när de kommer in i mitt hem, känner sig lika välkomna som man känner sig när man kom(mer) in till Gunilla och Wille. Som när hon träffade Thomas första gången: hon tog hans händer och sa rakt till honom "Välkommen! Om Tove tycker om dig - då tycker jag om dig också!". På det där varma och sanna sättet, sån som hon var.

Jag brukar också tänka - och har tänkt så innan hon gick bort, vad skulle hon säga i det här läget? Hon var diakon och hade en god inställning till människor, en genuin värme. Ett lika värde för alla människor, på riktigt. Tänker att det synsättet lätt kan bli "nåt man säger" men som kan vara svårare att "göra" på riktigt. Jag vill ha med mig en sådan syn på människor jag möter. Att det finns gott i alla.

---

Några ord på vägen. Finns ju så mycket mer. Men ändå.

Är glad att hon funnits i mitt liv och även om hon är borta kommer jag alltid minnas henne och hon kommer alltid ha en viktig roll för mig.

2010-08-26 Ombyte.

Nu har det hänt - vi har bytt bord i vardagsrummet!




Det mörka, rätt så stiliga men väldigt
slitna bordet, har blivit utbytt mot:



Två mindre, ljusare och lite stelare
intryck än det mörka. Men jag gillar det!

Nu behöver vi dock köpa ny matta också,
för den där ser ju enormt blaskig ut i
jämförelse. Jag vill gärna ha en röd och Thomas
verkar se poängen med det också.
Nya kuddfodral står också på önskelistan.

Vad tror ni skulle bli snyggt?


(en bra grej är också att de nya borden inte
har någon undre skiva där man kan lägga
tidningar, spel och kontroller = saker som
samlar damm på beställning. SKÖNT!!)

2010-08-25 Ursäkter.

Ursäkter, ursäkter - hela dagen lång.

"När Thomas kommer hem, kan vi ju gå och handla tillsammans och kan vi gå den långa promenaden och gå förbi Willys när vi ändå är där. För då slipper jag gå nu och det blir så mycket trevligare att gå själv. Jag är ju inte på topp, då får man tycka synd om sig själv".

Tydligen är det mycket jobbigare att gå "nu" än att gå "sen".

Tröttsamt! Så nu ska jag jävlarimig dra på mig lite utekläder och skor och ryggsäck, sen ska jag till Willys och handla. Latmasken i mig får stanna hemma eller komma med ut och rastas.

2010-08-24 ?

Hörrni, jag funderar på om jag verkligen ska fortsätta blogga på den här adressen. Tycker det blir längre och längre mellan gångerna och jag är inte så "på" som jag var förut.

Ska filura vidare ett tag till men är inte helt säker på att det blir en väldigt lång fortsättning (men man ska väl aldrig säga aldrig).

För övrigt har jag ju (som sett på Facebook) fått extrajobb på ett HVB-hem för män med missbruk. Spännande! Ska jobba en långhelg i månaden, blir ju kanonbra!

Kram kram.

2010-08-19 Lättare.

Idag är en lite lättare dag. Är trött, och det har nog dels att göra med att sorg tar energi. Men jag är piggare inombords. Det är skönt!

I slutet av juni skrev jag att min plan och förhoppning med sommaren var:

1. bli brun om benen
2. bara göra roliga saker (och låtsas att saker som är mindre roliga är väldigt roliga)
3. lära mig baka surdegsbröd


Jag hann få en solbränd nyans om bena, men den har hunnit regna bort. Ja, ja.
Jag har gjort roliga saker och om inte anant har jag faktiskt låtsas, eller bara tänkt att det ingår i konceptet.
Däremot har jag inte lärt mig baka surdegsbröd. Men det går väl alldeles utmärkt även i höst!

Igår gjorde jag däremot hemmagjord rabarberdricka, Thomas kom hem med en kasse rabarber av en kollega häromdagen nämligen - verkligen gulligt! Sånt gillar vi. Ska palla äpplen av Veronica och göra chutney med. Sånt där gillar ju jag. Makes my days.

Jag kan gärna vara hemmafru i alla fall på halvtid bra länge till. Om Staten tillät det sett till pensionspengar kontra förvärvsarbetade timmar. Alltså: inte i detta liv.

Kramkram.

2010-08-17 Frid.

När en människa som Gunilla dör finns det tröst i att hon hade sin tro. Hon hade frid i livet och tusen järn i elden. Att hon är borta är faktiskt helt ofattbart. Kan inte ens så fram allt hon varit och kommer vara för mig.

Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination
bortom det vi kallar tid och rum.
Detta mål ger mig mod ger mig kraft ger mig inspiration
till att möta åren som jag nu har framför mig.

Så vad jag än gör vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för
skall jag aldrig släppa taget
om detta osynliga land som kallas himlen.

I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land,
löftet om att jag hör hemma där.
I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand,
att få möta Herren ansikte mot ansikte.

Så vad jag än gör vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för
skall jag aldrig släppa taget
om detta osynliga land som kallas himlen.

Om nu Gud är en lögn har jag svårt se min väg meningsfull,
livet är då ren fåfänglighet.
Men jag tror på den man som blev korsfäst för kärlekens skull.
Du vet graven som blev lämnad, som blev funnen tom.

Så vad jag än gör vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för
skall jag aldrig släppa taget
om detta osynliga land som kallas himlen.

- Ingemar Johansson.

2010-08-12 Att unna sig.

Klipper och klistrar, här får ni en krönika av nån som bloggar på Friskis&Svettis hemsida, Anna. Tänkvärt.

"Att unna mig njutningar tror jag inte längre på. Det ligger för mycket dåligt samvete i unnandet och jag hatar att ha dåligt samvete. Därför har jag vant mig av med det. Det är rätt enkelt faktiskt. I dag frågar jag mig bara ”vill jag göra detta eller vill jag inte?

Att unna mig låter som ett misslyckande. Det goda livet är jag inte värd, inte förrän jag har jobbat grymt hårt, tränat maniskt och fått diplom som Supermorsa. Men så orkar ju ingen ha det. Det är då unnandet startar.

Man unnar sig lite ledighet, en bulle till kaffet, ett glas vin. Man unnar sig en chokladbit, några timmar på stan och nya kläder. Ofta försvaras unnandet av ”det här är jag värd”. Som om ingen annan skulle tycka det.

Ur unnarfällan
Jag har också varit en unnare, som har räddat mig ur unnarfällan. I dag unnar jag mig ingenting. Jag bara tar. Bara gör. Känner jag för att vara ledig, försöker jag se till att bli det. Är jag hungrig, äter jag. Är jag sötsugen, snaskar jag. Är jag lat, latar jag mig. Är jag träningssugen, tränar jag. Är jag inte träningssugen, låter jag bli.

Allt godkänt
En av de största vinsterna med att ha lämnat unnarlivet bakom mig är att jag känner tydligare vad jag innerst inne vill. När jag unnade mig gjorde jag ofta något jag inte riktigt godkände. Nu när allt är tillåtit är unnandet så avdramatiserat att det inte är något unnande längre. Det är bara saker jag gör för att jag gillar det.

Mera kvantitetstid
Att unna sig kvalitetstid med barnen efter hårt arbete är nog det värsta unnandet jag kan tänka mig. Att jag ska leda mina barn utifrån mina förutsättningar så att de måste anpassa sig efter vad jag anser är kvalitet leder ofta till konflikter. Jag har ännu aldrig träffat ett barn som unnar sig saker eller vill ha kvalitetstid med sina föräldrar. Det är sunt och det är naturligt. När jag är i kvantitetstiden tillsammans med mina barn kommer de själva med sköna idéer vad de vill att vi ska göra en regnig eller en solig sommardag. Det är då barnen kommer med förslag på äventyr, utflykter och bus som ofta ligger närmare deras värld. En värld full av fantasier, utmaningar och skratt.

Ta allt
Från och med nu är det tillåtet att inte unna sig något alls. Det har jag bestämt. När du inte unnar dig något, utan bara gör sådant du vill och trivs med, då slipper du en massa malande av negativa och kritiska tankar mot dig själv och andra. Det kommer förhoppningsvis att lämna plats för lite skönare idéer om hur du vill leva. Skönt liv är inget du ska unna dig. Ta allt du kan!"

2010-08-11 Slö.

Hej!

Idag var planen att vandra i Vättlefjäll tillsammans med Jonas men när jag vaknade var jag inte direkt kry, mådde rätt kasst snarare. Så jag avbokade och somnade om --> när jag vaknade några timmar senare var jag med i matchen igen!

Men jag kom liksom aldrig igång med nåt "riktigt" utan bara pep omkring i lägenheten och tänkte "det där borde jag göra. Och det. Kanske det också". Blev några vändor till källarförrådet med grejer som hör bättre hemma där. Jättekuuuul sysselsättning.

Men så ringde jag Jennie! Hon föreslog promenad med Sture (den häftigaste hunden jag vet), sagt och gjort. Vi tog närmaste vägen - också till Vättlefjäll - kantad av spögren: Biltema, Blomsterlandet och Ikea! Kanonbra!

En liten bild av kvällsmys: betongfatet har jag gjort själv. Nöjd! Mycket bra första-försök.



Å efter denna "intensiva" dag håller jag på att få ont i halsen. Alltså blir det tidigt i säng så jag vaknar rekordpigg för att njuta av ledigheten!! :)

2010-08-08 Krig.

Vem väljer att frivilligt räcka upp handen och säga ja till att åka ut och kriga?

"Dom som vill tjäna pengar", är ett av förslagen.

Men vem kan göra av med pengar när man ligger sönderskjuten under jord, med en gravsten vid huvudet?

Man kan säkert diskutera, vända och vrida, på det här hur långt som helst. Men jag fattar det nog ändå inte.

---

Vi började att se filmen Libanon för ett tag sen, som visserligen är väldigt bra men väldigt jobbig (kanske för realistisk?). Så jag gav upp och lämnade Thomas och två katter i soffan. Min rastlöshet störde nog ut hans filmupplevelse kan man säga.

Nu ska jag ut och ta en promenad istället.


2010-08-05 Året Runt.

Nu är "semestern" slut och hemmafrulivet börjar idag igen. Hemma från ön, T:s semester slut, besöket av Bill är förbi - hemma är Ninja och jag kvar.

Tycker det blev lite väl tyst, jag. Konstrast tror jag det kallas. Bill kom till Göteborg i tisdags och då käkade vi middag på Sjöbaren i Haga alla tre (mums!). Igår åkte vi motorcykel i norra skärgården och avslutade med middag här hemma, fisk och skaldjur, ihop med Mona och Lennart som också landat i Göteborg.

De hade med sig en del saker till oss som vi inte kunde ta på flyget. Tio kilo sten till exempel! :)

Tystnaden som kom idag, lyftes av att mormor ringde, glad och pigg (89 år gammal!!), för att säga att hon fått brev av Året Runt. De gillar henne som prenumerant, troligen har hon väl varit det i rätt många år nu ;) så hon hade fått 5 nummer att ge bort till någon annan. Till mig! :) Gulligt. Fullt av fina livsöden och goa recept :P

Kramkram.

2010-08-02 Countdown.

Om en månad är skolan i full gång igen, vilket innebär att jag nu har varit ledig i 2 månader. He He He. Man kan ju säga att det är rätt så ENORMT bra. Kan göra det här flera gånger i mitt liv jag, lätt.

Är nu hemkommen från Gotland och som vanligt kändes det vemodigt att lämna ön. Full rulle och mycket kärlek i luften = ön. I nättras sov vi 12 personer i mina föräldrars hus, det var nästan hela "grund"familjen med respektiven, min svärmor med sambo, min kusin med sin man och deras 4 barn.. Puuh!! Gillas! :)

När vi väl hade landat i soffan här hemma, var det riktigt skönt får jag säga! Att landa, och bara vara. Skönt det med, även om det är en rätt så rejäl kontrast. Är otroligt glad och tacksam att det har börjat gå direktflyg mellan Gbg och Visby nu!! Det blir verkligen nåt helt annat när man kan åka dörr till dörr på 3-4 timmar (inkl. spårvagn/buss/flyg) mot 12 timmar (spårvagn/tåg/buss/båt)..! UNDERBART!

Det gör ju att man faktiskt kan åka hem nån helg också, emellanåt! :)

Kramkram.

2010-07-30 Wow!

Sol! För första gången på en halv evighet skiner solen på oss mellan vissa mörka moln. Bra nog - det är iaf inte vått från himlen..! Ön har alltså inte visat sig från sin normalt soliga sida den här gången. Men har vi tur kanske det blir strålande imorgon?

Jag har nu visat Thomas raukarna på Fårö - det var väl kanske på tiden? :) Vi har käkat middag med Regina, druckit öl och flädersaft på Kapitelhusgården (medeltidskrog, till och med eldblåsarna var på plats!), ätit middag hemmavid ihop med dom närmaste, gått på stan, tagit ett iskallt kvällsdopp (15 grader, fy fan), badat i underbart ljummet och vågigt vatten på Sudersand och käkat dom godaste bullarna som nog faktiskt finns. Jag vet att jag säger det om många ätbara saker, men den här gången menar jag det extra mycket! Sylvis Döttrar på Fårö - får inte missas!

Min lillebrors motorcykel står parkerad bredvid mammas och pappas motorcyklar här utanför och jag vet att jag kommer gråta en skvätt om jag åker härifrån utan att ha kört den. Den är så fin!! Men när det blåser som det gör nu är man måttligt motiverad att gå och starta monstret!

Jag har snott/fått taklök av vänner till familjen, plockat en hel kasse full med sten från både Fårö, Ygne och Malmberget (mammas stensamling blev lite fattigare). Ställt murgröna i vatten så de ska få rötter, min plan är en vinterfin gotlandsbalkong!

En rapport från ön!! :)
Hoppas ni har en fin sommar. Nu ska jag plocka krusbär och baka en kaka till efterätt till kvällen.

KRAM

2010-07-24 Sommarregn.

♥ Sommarfest

♥ Betonggjutning

♥ 4-årskalas

♥ Stenugnsbakat

♥ ♥ ♥ ♥


2010-07-22 Semester.

Nu när Thomas också är ledig så känns min egen ledighet lite extra lyxig! När jag är ledig själv blir det ju något annat, än att vara lediga ihop. Det är väldigt mysigt får jag säga :) Och vet ni! Imorgon firar vi 1,5 år tillsammans. Häftigt!! :) ♥

Här får ni några balkongbilder, igen.


Luktärt som jag fick på fröpåse av Grynet i våras. Nu blommar den och
doftar riktigt somrigt och gott, framför allt på kvällarna!


Citronplantan jag fick av min storebror, han har sått den från en kärna!
Smultronplanta som vi fick i tack-för-middag-present av en kompis. Mums.


I bakgrunden: blomsterkrasse, vackra och stora blommor som man
kan äta. De smakar faktiskt just krasse! Inte alls dumt.

I förgrunden: tomater på en av våra plantor! De är lika höga som jag
är lång, dvs närmare en å åttio. Hur häftigt som helst, att ett frö kan
växa till en planta på nästan två meter inom loppet av några månader,
planterad i en liten kruka med bara vatten och lite kärlek.

:)

2010-07-19 Hitt'på nåt.

Kanske man borde. Men jag har inte någon lust att göra nåt speciellt, trots det är jag lite rastlös. Jaaa jag vet, det är nu jag borde gå ut och springa en halvmara ;) (stor risk...) men äh. Kan väl lika gärna fördriva tiden med några rader här, Leila på tv:n och lite rött i glaset.

För övrigt har det spelats mycket Carcassonne här hemma på sistone. Vi har nu flera olika expansioner, bland annat Prinsessan och Draken - väldigt bra expansion! Nu senast köpte vi Castles, Bridges & Bazaars. Blir ett helt nytt spel varje gång man köper en expansion och det blir minst lika kul varje gång!

2010-07-18 Onlinepizza.se

Har ni hört talas om onlinepizza.se? Det är världens bästa uppfinning, det tyckte jag i alla fall idag när vi vaknade och jag inte var världens piggaste (men ändå helt ok med tanke på hur länge vi festade igår, ojojoj!!). Jag hade till och med drömt när jag sov om att vi ringt och beställt pizza hem till dörren, sådär som på film. Det hade jag aldrig gjort förut (det är ju så löjligt när man har 1 km till pizzerian, om ens det).

MEN! Det var det BÄSTA jag har gjort på länge kan jag säga (sen är ju allt relativt). Vi beställde från samma pizzeria som vi alltså kunde ha gått till, beställt pizza, väntat på att dom skulle göra den och sen gå hem igen. Det gick dock fortare att beställa pizzan online - det tog en kvart så plingade det på dörren och vi betalade 5 kronor för utkörningen. Fantastiskt!

Bakgrunden till bakispizzan var min födelsedagsfest igår, som blev väldigt trevlig tycker jag! :)





Mums, mums! Gott var det, och mycket trevliga vänner på besök. Nästan sådär på gränsen till för många, så det blir svårt att mingla, ni vet? I-landsproblem..! Det är kul när det funkar att blanda folk från lite olika läger, eller vad man ska säga. Det var folk jag lärt känna genom Thomas och folk från skolan, samt dykningen. Verkar som att goa vänner funkar ihop!

:)

2010-07-15: 27

Hipp hurra jag älskar min födelseda!

:)

Undrar om jag nånsin i mitt liv kommer att växa ifrån nöjet att fylla år? Kanske när rynkorna hopar sig i ansiktet eller brösten hänger vid knäna? Fast ändå: mycket tveksamt.

För när man fyller år får man

1. Väckas av skönsång (traditionellt bestående av modellen Ja-må-hon-leva)

2. Frukost på sängen (traditionellt bestående av en räkmacka: en väldigt bra tradition! Jag har nu utnämnt 15 juli till Räkmackans Dag).

3. Göra roliga grejer. När regnet häller ner (som det gjorde en stor del av den här födelsedagen) kan man till exempel spela Carcassonne, dricka kaffe och lyssna på bra musik. Sen kan man fika. Man kan gå på stan. Äta jättegod middag på restaurang.

4. Peppa inför helgens födelsedagsfest!

:)


Vi käkade middagen på Sjöbaren i Haga ikväll, kan verkligen rekommendera det! Till förrätt blev det musslor med aioli och pommes frites (märkligt gott, ååååh). Varmrätt fisksoppa med vitlöksbröd. Efterrätt pannacotta med sommarbär.

MUMS! :D

Musslor for the win som man säger. Herregud vad bra det är. Vill äta musslor varje dag. Och räkmackor. Och pannacotta.

Hehehe.

Tack för idag, slut för idag! Tack för allt, älskling ♥

//Gammeltackan.

2010-07-14: 26.

Idag är min sista dag som 26-åring och imorgon blir jag äldre. Rätt fint faktiskt, för att fylla år är ju en bra grej tycker jag :) Många födelsedagar blir det såhär i dagarna, har nu på morgonen varit och firat fina Anna-Lena som fyller år idag (hipp hurra!) - kanongod frukost med några av hennes trevliga tjejkompisar. En bra morgon!

Igår var jag och sa hej då till Filippa, Gustav och Bönan, som bestämt sig för att lämna Göteborg och flytta hem till Linköping. Vi spelade Carcassonne - jag lät ;) dom vinna varsin gång och sen fikade vi i flera timmar ihop med lite annat gott folk. Just då var det inte så jobbigt att säga hej då, men när jag kom hem insåg jag att det ju var jättetråkigt :( För mig alltså. Eller: för oss som blir kvar och saknar! Är glad för deras skull och förstår verkligen att de flyttar hemåt med Bönan på G och allt. Men en era är slut! Filippa är ju en person som har funnits med från min allra första vecka i Göteborg och det är ju faktiskt 2,5 år nu - så lite vemod får man väl lov att känna tänker jag.

Fick två födelsedagspresenter som var väldigt Filippiga - en nyckelring med ett par som har sex och en bok med snuskiga historier. Väldigt fina minnen av alla roliga snack ;) Får ta och boka en resa till Lkpg snart jag!

Nu blir det snart promenad med Jennie och Sture. Sen stan med Thomas! ♥

Puss å kram.

Tidigare inlägg Nyare inlägg